Haha

Lina lockar alltid fram de bästa historieberättarsidorna hos mig. Sedan sa hon att jag är lite som Martina Haag ibland när jag berättade historian nedan, kan nog stämma. Det gör ingenting att jag är som hon. Se upp snart kommer det böcker i sann Martina Haag-anda a la Johanna istället. Vänta ni bara, jag har ett helt lager av normala situationer som jag hamnar i, eller snarare som uppstår där jag är. Eller ja. Som jag kanske skapar mig då. Kanske. Som när jag skulle simma och lite smidigt skulle hoppa ner i bassängen från den höga kanten (sluta lägg motionssimmet i mitten så man måste plumsa ner sådär) och mycket riktigt plumsar ner. Jaja tänker jag, ingen som såg hur osmidig jag var. Eh JO det var det, en kille i min egen ålder som är den ENDA (typ) på mitt nya jobb som känner igen mig. Han såg lite tveksam ut och sa hej och simmade vidare. Hejhej, JAH då har vi gått igenom det också jag och han, KULT. Jag vet inte ens vad han heter. Tur att han inte var kvar när jag närmade mig min kilometerssimning och bokstavligen tog in vatten varenda meter. Behöver jag säga att han antagligen är en "gammal" simmare av simstilen att döma och CRAWLAR snyggt. Jag simmar tant-bröstsim och tar in vatten. Hett. Ja det är jag. Tur att jag inte är singel. Skulle inte vara något "hemsläpsmaterial". Fast det gör inget. Jag är inte hemsläpstypen ändå. Bara så alla vet.



Så lite Martina Haag är det nog allt över mig, du har så rätt Lina...